Idag har jag varit ute i spårskogen med vovvarna ... Det är exakt två veckor sen vi spårade senast & då fick ju Eos smaka på en bitter medicin då hon slarvade & bakspårade för femtioelfte gången i rad ... Detta gjorde, om ni kommer ihåg det, matten en aning irriterad & Eos sattes in i bilen & istället fick Aya spåra ... Idag skulle denna åtgärd så äntligen utvärderas ... Den som aldrig tränat en aussie tänker kanske att det är så dags att göra det efter två veckor & HUR ska hunden komma ihåg det ... Den som HAR tränat en aussie VET att den kommer ihåg händelsen eftersom aussies har begåvats med ett riktigt elefantminne ...

Jag började i vanlig ordning med att lägga ut spåren & redan då började Eos protestera vilt över att inte få komma ut & jobba ... När jag skulle plocka ut hundarna för promenad låg vattenskålen upp & ner med allt vattnet uthällt över fällarna ... Suck!!! Första femhundra meterna av promenaden blev en dragig historia ... Eos drog som besatt för att hitta ett spår eller två att få gå ... Men när vi väl kommit en bit lugnade hon ner sig lite grann. Tills jag släppte dem ... Då sprang hon som en galning med en pinne i munnen & Danni efter sig i full karriär ... När vi sen närmade oss bilen hade jag inte bara en, utan två envisa aussieflickor som fullkomligt vägrade att gå närmare bilen än cirka fem meter ... Som tur är har denne skicklige aussietränaren genomskådat aussiens största last så jag hivade upp ett par blodkorvsbitar & vips satt bägge två i buren ... "L"

Danni fick idag ett spår som var aningen längre än de spår han fått förut ... Det innehöll en vinkel,  två pinnar samt mjukisråttan som slut, precis som förra gången vi spårade. Början av spåret var kanske inte mycket att hurra för då Danni tyckte att han skulle träna sök istället för spår idag & försökte med att hålla näsan högt. Den strategin fick han dock snart ge upp & sen spårade han finemang. I vinkel ringade han en aning men bägge apporterna stannade han vid & när jag sträckte fram handen samt berömde honom kom han med dem till mig. Råttan var riktigt rolig idag & roligare blev den när jag satte fast den i hans koppel så han fick leka lite jaktlekar med den.

När sen Eos fick komma ut skrek hon som en gris hela vägen fram till spårstarten ... Hon skrek till och med när jag skickade henne på leta-spår ... "L" Noggrann var hon dock & nåt j-la bakspår blev det INTE!!! Hon hade lite betänkligheter angående huruvida hon skulle ta apporterna eller inte ... förmodligen av rädsla för att någon skulle rulla ihop & plocka undan spåret innan hon hann komma runt det om hon tog för lång tid på sig. Hon tog dock alla apporterna & hade ett sånt tryck att jag höll på att få armarna avslitna ... såååå nu vet jag i alla fall hur man motiverar liten Eos i spåret på bästa sätt ... Asg!!!

Aya fick ett litet pensionärsspår precis som vanligt & idag skötte hon sig riktigt med den äran ... Hon vindade inte alls utan spårade riktigt fint med näsan i backen nästan hela tiden ... duktig gammal tant ...

Väl hemma igen undrade Eos när det var dags att göra nåt vettigt = inte alls trött ... knappt ens uppvärmd ...