Dagen bjöd på kanonfint sökväder med mellan 15 & 20 grader varmt samt lite lagom vind. Vår lilla grupp förlade vår sökruta till en ganska risig, inte helt lätt ruta mestadels förlagd i granskog men med slutet ute i boke (lärke längst ut på djupet). Då mina vovvar var med & vallade fick de starta som de sista hundarna.

Danni fick börja av mina & han fick även idag lite synretningar för att få bättre driv ut i rutan vilket särskilt behövs när det är så pass besvärlig terräng som idag. De två första figgarna fick han se några meter ungefär halvvägs ut & sen tog jag bort honom medan de gömde sig. De låg i en pallkragelåda utan lock samt innanför kompostgaller. Hörnan med kompostgallerna låg endast några få meter från min bil & däri satt Eos & skrek som en galning när Danni landade hos figgen. Det var dock inget som störde liten blå utan han fortsatte lugnt med sitt arbete. Han markerade båda dessa figgar utan problem & sen var det dags för tomslag som han gjorde galant. De två nästa figgarna visade Danni lite godis på stigen & gick sedan ut i rutan & la sig medan jag gick bortåt med Danni. Även dessa två figgarna hittade han fint trots att det blev ett tomslag på den ena sidan. Sista skicket var det en springare som stod gömd bakom ett träd en bit ut & som började springa utåt i rutan när jag skickade Danni. Här var det bara hittaövning.

Sen var det då Eos tur. Idag fick Terry sitta vid starten & vänta på att få hoppa in om så krävdes ... Jag hade tre figgar ute i rutan & körde "tävlingsmässigt" På första skicket sprang hon på tvären så jag fick kalla in henne & skicka en gång till & då gick hon ut finemang. Hon markerade hyfsat bra på denna figgen. Sen fick hon två tomslag innan hon fick figge nummer två som låg uppe i ett jakttorn. Denna figgen slarvade hon en hel del på men jag vet att hon har svårt att stanna i markeringen på höga figgar så jag släppte faktiskt att hon mötte upp mig en aning samt hade svårt att titta på figgennär jag lockade på henne ... Sen följde det en drös med tomslag varav jag körde tre i en följd med flying. Detta triggar fröken blå enormt & hon nästan skriker när hon passerar mig på stigen ... "L". Sista figgen låg i ena sistahörnan så hon fick ju jobba en stund innan vi var framme där. Inte heller denna markeringen var hundra, hon stannade upp i skallet för att lyssna efter mig, men hon lämnade iaf inte & bet i hyfsat bra efter att jag försökt locka bort henne från figgen. 

Efter fika & genomgång tog vi oss en skön promenad i skogen ... sammanlagt 12 hundar minglade tillsammans under promenaden ...