Snön ligger fortfarande & det är måååånga minus om nätterna ... På dagarna när solen skiner drar sig dock kvicksilvret ett par grader över nollstrecket ... HADE DET BARA INTE VARIT NÅN SNÖ så hade jag varit fullt nöjd med kylan ... Men, men det blir väl en vår, nån gång, kanske ... Dagens träningsupplägg var spårträning samt uppletande i Vedby & vi började med att lägga ut spåren för att sen valla uppletanderuta samt köra uppletande ...

Danni fick börja av mina två & han fick idag tre prylar utlagda på bakre baslinjen, ett i vardera hörna & ett i mitten. Han jobbade såååååå bra idag, fast att han sprang i en liten halvcirkel vid ett par skick & hittade sina prylar utan problem. Han hade dessutom finfina avlämnanden ... med Dannimått mätt alltså ... Han kom in & satte sig vid min sida eller nån halvmeter vid sidan om & bollade bara lite, lite med prylarna när han vände runt.

Eos fick fyra prylar, även de utlagda på den bakre baslinjen & med ett i vardera hörna & de andra mot mitten till ... Ett av föremålen låg ner i en ganska djup håla i en av hörnorna & det visade sig att just detta föremål blev svårt att få vittring på. Eos jobbade hur som haver kanon & de tre första föremålen hittade samt avlämnade hon riktigt bra & med härligt tryck i galoppen ... Det sista som låg nere i hålan fick jag dock gå med ut en bit innan hon väl gick ner i hålan & första gången hon passerade ner i hålan fick hon ingen vittring utan först andra gången. Då hon slarvade med avlämnandet med denna prylen & tappade det på vägen ut till stigen fick hon se när Cecilia gick ut & la tillbaka det i hålan & så skickade jag henne igen ... Även denna gång hade hon förvånansvärt svårt att hitta prylen ... Avlämnandet var dock riktigt bra!!!

Sen var det dags för att ta spåren som vid det här laget legat hyfsat länge ... Danni fick börja & idag hade jag med en lite kortare lina på cirka 5-6 meter för att prova hur det går när man inte är alldeles inpå honom i spårarbetet. Det gick sååååå bra!!! Jag har aldrig sett honom spåra så bra som idag ... & i första vinkeln kunde han gå ut & checka av utan att ha mig med direkt efter ... Han markerade första pinnen & slutapporten, men missade den andra pinnen som låg nere i sen sänka ... Jag valde att låta honom fortsätta spåret istället för att klabba med pinnen då han var så djupt koncentrerad på sitt arbete ...

Sen var det slutligen Eos tur att få spåra ... Sist av alla ... stackaren ... Jag tror att hennes spår legat cirka tre timmar & var cirka 650 meter långt med sju pinnar samt slut ... Upptaget var klockrent med lugnt & sansat analyserande innan hon bestämde sig för vilket håll spåret gick åt ... Sen bar det av i spåret & då var det i princip bara att hålla i snöret & langa upp tuben med gotte vid varje funnen apport ... Hon gick såååå bra att jag hoppas, hoppas att hon går lika bra nästa helg på tävlingen ... Nöjd? Jaaa jag iaf ... Eos tyckte dock att spåret var i kortaste laget för hennes smak märkte jag.

Innan hemfärden passade jag & Blådårarna på att gå en promenad i det sköna solskenet.