Idag har det så äntligen skett ... det jag har gått & grunnat på & ältat fram & tillbaka i snart ett år har blivit verklighet ... Jag har "sagt upp mig" från mitt gamla spårgäng som det förvisso inte är några större fel på men som inte har riktigt samma ambitioner som jag & gått med i ett nytt spårgäng som har tävlingsambition som krav för deltagande ... Efter dagens träning känns detta bara bra ... trots att jag är betydligt tröttare efter en dag i skogen med dessa än efter en dag med "gamla" gänget ... Men, men det ger väl sig när man börjar bli varm i kläderna & man känner de andra & deras hundar lite bättre ...

Eos fick sig ett ordentligt spår i högreklasslängd med uppletande av spåret samt sju apporter & en slutpinne ... En spetsvinkel samt några stigövergångar innehöll det men det var inga större problem för fröken grå ... Förvisso var hon av spåret någonstans mitt i & tog sig i serpentin en sväng iväg, men letade sig själv tillbaka till spåret utan svårighet. Jag fick känslan att hon hela tiden visste var hon hade spåret, men hade något hon var tvungen att kolla av innan hon kunde fortsätta på det. En pinne (nummer 2) missade hon ... Den låg förvisso nere i en liten håla, men hon borde kunnat få vittring på den ändå tycker jag. Upptaget var riktigt bra idag ... Nästan rakt ut till spåret, kolla av spåret cirka två meter bakåt & sen mycket bestämt ta det åt rätt håll känns heeeelt okej ...

Jag passade även på att lägga ett spår till de andra hundarna ... Danni fick ta det först & spårade riktigt bra idag ... Han markerade pinnarna & när jag satte mig ner & sträckte fram handen tog han upp dem till mig. Han blev precis lika glad som vanligt när han hittade sin råtta i slutet av spåret. Aya fick ta samma spår efter Danni & det verkar som att det triggar henne lite extra att vi precis gått där ... Förvisso har hon en lite högre näsa p.g.a all ny vittring, men vad gör väl det?

Innan vi for hemåt gick jag en promenad med vovvarna i det sköna vårvädret ...