Även denna dagen började alldeles underbart med solsken, dimma & alldeles vindstilla. Lagan låg spegelblank & det var bara så vackert att jag var tvungen att ta några kort på vår tidiga morgonpromenad ...

Denna utsikt möttes jag av när jag rullade upp persiennerna vid sexsnåret på morgonen ... Vackert? Oh yes!

Är det något jag har svårt att motstå är det vackra spindelnät ...

På väg hem från vår härliga promenad såg det ut så här ...

Efter att frukosten intagits bar det åter igen av ut i sökskogen. Även denna dagen blev alldeles underbar & det blev även rejält varmt uppåt dagen. Mina hundar gick bland de sista så de fick verkligen bita i i värmen.

Eos fick även idag en figge med två omvänt-lockande-övningar utanför rutan. Denne gick sen in & la sig i ena förstahörnan. Dessutom hade jag placerat ut ytterligare en, för Eos okänd, figge i motsatta sistahörnan. Mellan dessa figgar körde jag tomt. Jag skickade Eos mot den hörnan som var tom innan hon fick ta figgen i förstahörnan & hon markerade denne så fint, så fint ... Sen var det som sagt ett antal tomslag i värmen & efter ett antal slag märktes det tydligt att vi inte kunnat konditionsträna som jag vill i vinter ... Dessutom råkade hon trampa upp en gren mellan sina bakben på ett av de sista tomslagen så hon skrek till & stannade. Jag tog in henne & skickade om henne & efter att hon lyckats gå ut på ett hyfsat tomslag på den sidan fick hon hitta sista figgen. Markeringen på den figgen var allt annat än bra, hon lämnade till & med figgen efter ett par skall & då valde jag att skicka henne på ytterligare ett tomslag på motsatta sidan innan hon fick ta figgen igen. Då markerade hon hyfsat okej & här fick hon till slut megabelöningen. Orsaken till henne skrik såg jag först på måndagen - ett relativt stort ytligt sår på insidan av låret som vätskade & bar sig dumt åt ... Inte konstigt att hon skrek till.

Till Danni hade jag bestämt mig att busa till det lite eftersom han var lite seg ut på lördagens träning ... Såååå ... första figgen fick han ta som vanligt ... På andra figgen skickade Jane iväg Asta  när Danni börjat skälla & jag började springa ut. Asta blev dock sur när jag sprang om henne så hon vände igen. De två sista figgarna skickade vi båda hundarna samtidigt ... De var såååå gulliga när de tittade på varandra som för att bestämma var de skulle springa. Ute hos figgarna stod de sen på vars en sida om figgen & skällde ... "L"

Efter fika & genomgång skyndade jag mig tillbaka till Solhaga för att bli lotsad till et spår som de lagt åt mig till Eos. Det hade väl legat si sådär två timmar nåt & var cirka 750 meter långt ... Där spåret låg hade det legat blodspår som tagits på förmiddagen ... härlig störning tycker jag. Spåret var ett riktigt djävulsspår med mycket ris att klättra genom blandat med kalhygge, sumpmark & små, små sträckor hyfsat fin granskog ... Eos skötte sig såååå bra trots alla svårigheter & spårade verkligen som en gud. Visserligen missade hon två pinnar, första & sista vanliga pinnen, men spåra det kan hon min lilla madame ... Upptaget var klockrent, tempot var lugnt & behagligt pga svårigheterna & endast på ett ställe gick hon över på viltspåret & checkade av det innan hon återvände till rätt spår. Jag lyckades med konststycket att gå ner mig upp till låren på ett ställe & var nästan rädd att jag inte skulle komma upp en liten millisekund men inte heller det verkade bekymra Eos ... På ett ställe ute på hygget var det så varmt, torrt & dammigt att hon stannade till & nös ett par gånger innan hon fortsatte ... "L"

Innan vi sedan packade, städade & gav oss av hemåt passade jag på att lägga mig ute på gräsmattan & kolla på när några av de andra tränade lite lydnad med sina vovvar samt mysa med Danni ... En skön promenad hann vi oxå med efter städningen ... Behöver jag nämna att mina två grå var riktigt nöjda när de kom hem vid halvsju på kvällen?