Ett år har nu gått sen jag för sista gången borrade in näsan i din päls, höll dig nära mig & sa att jag älskar dig ... Den första människa som rörde dig när du föddes var jag & den sista människa som smekte dig & tittade in i dina ögon när du drog dina sista andetag var jag ... Att leva så tätt tillammans som du & jag gjorde gör smärtan att förlora dig så mycket större ... Inte en dag har gått utan att jag har känt det där hålet i hjärtat &  inte en sekund har gått utan att jag har saknat dig ... Saknaden & smärtan finns kvar, men på nåt vis lär man sig att leva med den & utan dig men du finns för evigt i mitt hjärta ...

Eos, älskade hundskrutt ... det var du & jag mot världen.

Att leva utan dig är som att simma under vatten & bara nån gång då & då komma upp för att hämta luft   

Kvällens övningar bestod av lydnadsträning ... Jag & vovsegullen var i god tid så vi hann med skotträning, kissepromenad & uppställning av ruta, "gubbar" & kon innan de andra kom ... Pi hade väääldigt svårt att ligga still när jag sköt idag ... kanske pga att Danni sprang rundor gapandes som ett skållat troll men hon vet att hon ska ligga & kastar sig ner direkt efter att hon rest sig "L"

Själva träningen valde jag att pilla lite själv, med bra störning från de andra som tränade runt mig. Även denna träning har fallit i glömska eftersom jag varit slarvig med uppdateringarna ... igen ... men tränade gjorde vi & det är ju bra "L"