Dagens träning var förlagd till området kring Snuvestuan, längst inne på Vargadalsvägen ... Ett finfint område som tyvärr blivit delvis förstört sen en stor del av det blev kalhygge för ett tag sen ... Nåväl, efter lite överläggande samt förklarande för de andra två om var man kan gå samt vilka "gränser" vi skulle rätta oss efter för att inte råka klampa in i varandras spår började vi lägga ut spåren. Jag paxade kalhygget till Eos då jag inte spårat kalhygge med henne på länge nu. Pi fick ett krångligt spår med en spetsvinkel, en övergång över vägen där vi hade knatat rundor en liten stund tidigare samt slutet ovanför en brant (det sista var nog iofs mest krångligt för mig). Till Danni la jag ett litet spår som korsade en stig samt passerade ett äldre par som satt & fikade ... "L"

Pi fick ta sitt spår först & gudars skymning vad den hunden kan spåra ... Gulle ... Hon hade inga som helst problem med vare sig spetsvinkeln, apporterna eller övergången över vägen ... När hon passerade vägen tittade hon inte ens upp utan fortsatte målmedvetet i spårkärnan ... duktig tös!!! Hela spåret gick bara såååå bra & hon plockade med sig apporterna & blev sååå glad när hon hittade sin leksak i slutet av spåret ... Underbart!!!

Sen fick Eos ta sitt spår ... Det tog ett tag innan hon fäste ordentligt i spåret vilket gjorde att hon flaxade en del i början men sen gick det finemang ... Tre vurpor & en missad apport senare hittade hon slutet ... Hennes spårförmåga kan man då inte klaga på, men ett något moderatare tempo kan jag absolut tänka mig iaf när vi spårar på knöliga kalhyggen ... "L" Såååå OM jag någon gång skulle komma på tanken att spåra med Eos på kalhygge frivilligt igen ... påminn mig om dagens alla vurpor tack ...

Danni spårade kalas även han & det märktes inget alls på honom att det knatat folk i hans spår ... Apporterna fick han med sig oxå ...

Innan vi for hemåt för att åka på kalas gick vi en härlig promenad i höstvädret ...