Gårdagen bestod av promenad runt Maglaby kärr med efterföljande cykeltur hem ... Detta för att lite kolla av blådårarnas ork inför framtida långturer ... Orken är det inget fel på må jag säga de sprang på som bara den trots att de precis innan gått halvmilen samt simmat i sjön ...

Idag var vi ute & kollade svampstatus på eftermiddagen & efter middagen åkte vi upp i skogen för lite nosarbete ... Jag började med att lägga ut deras spår samt en uppletanderuta innehållande fyra saker. Sen rastade jag vovsingarna lite innan Danni fick hoppa in i bilen & vänta ...

Eos fick alltså börja med sitt uppletande ... Givetvis hade jag glömt deras tjänstetecken, men vem behöver sånt krafs tycktes Eos tänka & jobbade finemang. Fyra skick = fyra föremål. En aning tugg på ett par av föremålen var det dock (en plånbok& ett mjukt glasögonfodral).

Danni fick samma prylar & han har aldrig haft annat än strumpor, vantar & mjukdjur i rutan så det var lite spännande ... Han hittade först ett litet mjukisdjur & på andra skicket hittade han glasögonfodralet ... Han stod där & begrundade det ett tag så jag sprang ut en bit mot honom & taggade honom att ta det & då gjorde han det ... gött!!! Sen hämtade han även plånboken & vanten som jag lagt ut ... Han älskar verkligen uppletande den grabben!!!

Så var det dags för Eos att spåra ... Hon var minst sagt taggad efter att ha suttit i bilen medan Danni körde sitt uppletande så hennes uppletande av spåret blev lite kaotiskt ... snett ut & sen början till bakspår innan hon efter ett tiotal meter vände & drog iväg i spåret i en hiskelig fart ... Klantig som jag är hade jag tvingats korsa mitt spår två gånger för att komma tillbaka till bilen efter att ha lagt det, men det var inget som störde Eos ... Inte heller spetsvinkeln eller joggarna & hästen som sprungit längs en del av spåret precis innan samt efter jag lagt det ... Det enda som hon tyckte var en aning frustrerande var att jag mot slutet gått en bit mitt på grusvägen ... GRUSVÄGAR SKA PASSERAS PUNKT tycks Eos paroll vara ... men, men hon löste det efter att ha sprungit fram & tillbaka över vägen ett antal gånger & hittade sitt slut som jag lagt krångligt bakom en virkesstapel med vinden mot stapeln ...

Sååå var det herr Dannis tur att spåra ... Till honom hade jag lagt ett typ appellspår med några korvbitar här & där, dock inga förrän efter cirka femtio meter, en pinne som han fick byta mot en dosa mjukost samt en slutapport som han fick byta mot en dosa leverpastej. Han spårade riktigt finemang idag ... Han blev dock en aning störd i samband med apporten då det kom en häst ute på vägen, men det var bara att vänta ut hans gloende en aning så tog han apporten!