Ikväll var det dags för vinterns sista inomhusträning ... fast det är svårt att tänka sig att vi inom en snar framtid ska kunna träna utomhus när det är Nordpolskallt ute ... Nåja, våren kommer väl rätt vad det är hoppas jag.

Idag valde jag att fokusera på att peppa Pi inför helgens tävling såååå vi tränade lite fritt följ, rutan (snyggt skick med targeten inne för att hon ska söka sig till mitten), konen (gick bra trots lånad kon), apportering, fjärrdirigering (hon riktigt studsar upp i uppsitten "L"), inkallning, stå, sitt & ligg under marsch & så körde vi lite skall oxå när vi ändå höll på.

Danni fick köra på med lydnadslydnadsmomenten idag ... vi tränade fritt följ (mestadels låååångt fram i positionen = het som värsta heta potatisen), inkallning med ställande (han gör det sååå bra med bakombelöning), rutan (med target = jättesnyggt), konen, fjärrdirigering (idag var det fokus på backa om man frågar kingen), stå, sitt & ligg under marsch (missförstånd på första sittet där han gjorde ett skitsnyggt stå annars bra), apportering (trav in annars fint när jag tog den & så) & så fick han en platsliggning som avslutning vilket han såklart skötte kanon.

Denna veckan lär gå till historien när det gäller kyla för det är alldeles väldans rent vad kallt det är ute ... Pga kylan valde jag att hoppa över dagens sökträning och åkte istället upp & anslöt till gruppen (de få som trots allt kom) lagom till de skulle promenera ... Såååå vi tog en rejäl promenad och hundarna (framför allt Danni som vallade två lekande hundar det mesta av promenaden) hade såååå skoj ... tyvärr fick Danni betala med 3 blodiga tassar efter att ha sprungit så mycket i den vassa snön ... dock var det bara skrapat ytligt så efter att ha kommit hem & fått tvättat & smort in tassarna var de så gott som hela igen.

Pi däremot fick ett litet uppletande innan vi körde hemåt & ja vad säger man ... fyra prylar, lånade såna & utlagda av annan person ... tre av dem hämtades in utan större besvär, men den fjärde tog det emot på ... hon är inte alls så taggad & motiverad när det är andras prylar som när det är våra men numera tar hon ju dem iaf utan betänkligheter när hon hittar dem ... alltid ett framsteg. 

Idag bar det av till Vedby för att spåra en liten sväng ... Jag åkte dit så jag landade en stund innan vi som skulle träna skulle träffas så jag hann med att ta en lite promenad innan & precis när jag började gå kom Mats med Pis brorsa Albin & skulle gå på promenad ... såååå vi slog följe ... & trots att de inte träffats ofta alls sen de lämnade sin mamma & trots att det är typ väldans länge sen de sågs sist blev Pi uppriktigt glad över att träffa sin brorsa ... sååååå roligt att se   

Vi kom tillbaka till bilarna precis lagom till mitt spårsällskap dök upp & då la vi ut spåren innan vi tog ännu en promenad denna gången i deras sällskap medan spåren låg till sig.

Pi fick ta sitt spår först & Det låg bitvis i granskog, bitvis ute på ett kalhygge där solen gassade på rejält ... Upptaget gick idag åt höger & spåret innehöll en halv glasspinne, en träplugg, en liten läderbit, en kork & en blyertspenna från igår ... så klart låg det en vanlig slutpinne i slutet av spåret eftersom jag tror på att den behövs för att hunden ska fatta att de verkligen kommit genom hela spåret. Pi gjorde ett fantastiskt upptag & fäste direkt i spåret trots att vi fick störning i form av en bulldog som kom lufsande bara ett par meter ifrån oss nästan genast vi började spåra ... Hon spårade sen på klockrent men missade träpluggen som låg ute på kalhygget trots att hon spårade rakt över den ... Min teori är att det var svårspårat där ute vilket märktes på att Pi sänkte näsan ända ner i backen och att hennes fokus låg mer på att följa det svåra spåret än att hitta pinnar ... hade det varit en vanlig pinne tror jag dock inte det hade varit några problem.

Sen var det Dannis tur att ta sitt spår som innehöll tre pinnar samt slut. Han spårade mindre  bra i början & slutet men riktigt bra mitt i spåret ... kanske beroende på att det sprungit barn & lekt i området ... jag vet dock inte om de varit i spåret & klampat eller bara i närheten. Även han gick över en av pinnarna, men skötte sig som sagt helt okej i övrigt ... dock inte med den intensiteten han haft på sistone ... kanske beroende på svårigheter med marken, kanske beroende på att vi körde viltspår senast & han har svårt att växla över mellan de olika spårtyperna, kanske beroende på i princip vad som helst "L" ... 

Dagens noseworkträning hölls av mig & bästaste Eva & vi valde att hålla till i "Åstorps city" Vi busade till det en liten aning genom att döpa några av sökområdena ...

Äggstra allt var ett sökområde som bestod av äggkartonger & påskägg ...

Silikon Valley var en kulle där det låg ett gäng plastbyttor utspridda ...

& Pennracet var en typ av urvalsbana som bestod av några blyertspennor nerstuckna en bit i gräset ...

Danni körde först av mina, men tyvärr hade vi mer fokus på att hitta alla gömmorna än på att fota då ... Han var duktig på det mesta, men hade svårt för att hitta gömmorna längs en vägg samt att markera på pennracet ...

Sen fick Pi komma ut & köra & hon var oxå duktig ... hennes svåraste var pennracet, men ovan nämnda vägg var inte helt enkel den heller ...

Det gäller att stå på tå & sträcka sig allt man kan om man ska kunna nå de höga gömmorna ...            

Sökområde Äggstra allt ...  

Sökområde Silikon Valley ...  

Nos- & tasstarget kan vara bra för att övertyga matten om att man hittat rätt ...      

Idag fick vi till en extra sökträning & trots att det var nån minusgrad & vi höll till i uppvuxen granskog = mestadels skugga blev det en alldels fantastiskt skön dag med glada mattar & duktiga vovsegull.

Bästaste Blå fick hänga på & valla rutan idag & sen sitta i bilen & vänta på sin tur ...

Pi fick börja & idag fick hon åter sina 4 figgar, första & sista hitta medan 2 & 3 var med markering & löst påvis. Hon gick ut starkt & sprang på som bara den på första, på figge två blev det lite jobbigt att ta sig förbi en liggande stam = dålig sikt till den älskade matten, men efter att ha tänkt en liten sekund & sett matten ta ett steg utåt i rutan beslutade hon sig för att fullfölja ända ut till figgen ... på figge tre blev det ett par tomslag eftersom hon sprang snett & hamnade fel i vind & på figge fyra var det helt plötsligt inte mycket fart alls kvar ... meeeen hon hittade ut & fick sig en härlig lekstund med figgetanten så det blev ju hur bra som helst till sist.

Till sist var det kung Dannis tur att köra & till honom hade jag beställt fyra figgar nånstans i rutan som var av lägreklasstorlek ... Och han var sååååå duktig ... han sprang som en galning på tomslagen som blev ganska många & varje gång han landade hos mig på stigen kom han med sån fart att det blev meterlånga bromsspår när han stannade. Det var liksom sånt flyt & en sån härlig attityd rakt igenom att jag blev alldeles lyrisk ... Extra glad är jag över att han mår så bra i sina tassar nu att han kan springa, leka & träna utan att de går sönder hela tiden ... hoppas, hoppas bara att det får förbli så även framöver.

Efter fika & genomgång gick vi en härlig promenad tillsammans med Eva & hennes vovsegull.

När vi for hemifrån idag tänkte jag absolut vår men kallt ... När jag landade på våra träningsmarker tänkte jag vinter, snö & kallt ... Så stor skillnad var det på hemmavid & våra träningsmarker uppe på åsen idag. I rutan låg det cirka 5 cm snö med hård skare & det var rejält halt att ta sig upp & nerför de branter sökrutan bestod av ... meeeen på något vis klarade vi alla av det utan att bryta varken armar eller ben av oss. 

Pi fick börja av mina två idag & till henne hade jag beställt 6 hittafiggar på djupet med direktbelöning i form av lek så fort hon kom ut & godis när jag kom ut ... Hon fick kända, lekroliga figgar som 1-2 & 5-6 & en helt okänd som nummer 3 & en lite känd som nummer 4 ... Jag märkte över huvud taget ingen skillnad på kända & okänd figge idag & bara en liiiiten aning temposänkning på de två sista figgarna, men ändå med fighting spirit kvar ... hon gjorde med andra ord ett strålande jobb ... jippie ...

Sen var det Dannis tur & även han fick sex figgar idag ... Målet var att han ska tänka att det alltid ligger en figge rakt ut där jag pekar då han har en tendens att snedda, bli grund i motvind eller göra kommunsök mellan varven när jag kört lite mer tävlingslikt eller med lite fler tomslag ... Även Danni gjorde ett strålande jobb trots att han fick ha sina tossor på sig för att inte riskera att skära upp tassarna på den hårda skaren ...

Efter fika & genomgång gick vi en härlig promenad tillsammans innan det var dags att åka hemåt.

Dagens övningar bestod till vovsegullens stora förtjusning av spårträning ... Vi hade ingen mark så jag & Ingela begav oss till kraftledningen "himmavid" och la våra spår där bland alla spännande viltdofter ... Det fullkomligt kryllar ju av hjortar & vildsvin där "L".

Medan spåren låg till sig passade vi i vanlig ordning på att ta en skön promenad tillsammans ...

Pi fick sitt spår i granet och det var cirka 650 meter långt med upptag åt vänster, fem "pinnar" samt slut ... Pinnarna var 3 glasspinnar, en kork & en pytteliten bit brandslang & slutet var en naturpinne ...

Tro nu inte att varken viltdofter eller näst intill obefintliga pinnar var nåt svårt för min fina spårstjärna, näädå ... Hon tog upptaget finfint & tog sig sen runt spåret klockrent & hittade alla prylarna (& en finfin snörboll på köpet). 

Danni fick ett viltspår på cirka 400 meter idag ... Vi har inte spårat vilt på länge nu och visst spårade han fint & hittade runt spåret, men jag upplever att han är lite slarvigare med viltspåren än med personspåren ... Han vallar över spåret & försöker vinda in nästa ben på håll om han för möjlighet till det. Såååå jag funderar lite på om jag antingen ska lägga in pinnar i spåret eller dosor med lite godis så att han förstår att man kan missa nåt om man genar eller inte håller sig i spårkärnan. 

Idag när jag gick ut Pis spår kom jag att tänka på att jag just där lagt ett spår till en av Ayas valpar för några år sen ... jag funderade även lite på hur det var med finaste Chippen då det var ett tag sen vi hördes av ... Mindre än en timme senare ringer Chippens husse och berättar att de fått ta bort Chippen i fredags. Det är sorgligt & jag känner verkligen med dem men jag är samtidigt så tacksam över att de hör av sig och berättar för mig ... 12,5 år fick han på jorden och nu är han återförenad med sin mamma & de flesta av sina syskon ... Jag tror att Eos blev lite extra glad då hon & Chippen hade väldigt roligt som små valpar ... De drogs liksom till varandra och hittade på diverse bus tillsammans. 

Chippen - eller som han hette i stamtavlan Fofalentan's Herakles var framför allt en väldigt duktig spårhund och hade ett antal godkända resultat i högreklass ... Dessutom hade han som bäst ett förstapris i lydnadsklass 2. 

Tack Lisa &  Dennis för att ni tog så väl hand om "min" fina valp ...